ÅNGEST.. men jag ler ?
Andas, andas.. Ångesten kommer från ingenstans och hoppar på mig! Eller nja, jag var ute bland folk och ångestfylld efteråt hur jag "skötte" mig ? med det menar jag, i de sociala sammanhangen. Jag vill bara krypa under täcket just nu. Jag avskyr evenemang på skolor osv. Jag går igenom i min hjärna hur jag sa, vad jag gjorde, varför sa jag så och jag kunde sagt så eller betett mig si och så. Alltså jag spyr på mig själv !!! Men jag måste le :)) jag bara måste, måste skrämma bort ångest . Le så ler jag tillbaka. Lura mig så ger jag upp . Idag SKA bli en bra dag, och det positiva?: Jag slipper evenemang i skolorna i 10 veckor ;) Tack och hej!
Kommentarer
Inga kommentarer